Författare: Roderick Gordon Sidantal: 704 Utgivningsår: 2009 Goodreads-snitt: 3.90 Mitt betyg: 4.0 Handling: Äventyret i underjorden är långt ifrån över för Will Burrows. I sitt letande efter Wills pappa kommer Will, Cal och Chester allt djupare ner i underjorden, de de som förvisats från kolonin är lämnade att dö. Doktor Burrows vandrar omkring där i sökandet efter en försvunnen civilisation, helt omedveten om alla faror han är utsatt för. Och om inte det vore nog |
avslöjar Will, Cal och Chester styxarnas plan - en plan som kommer att få ödesdigra konsekvenser för världen ovanför.
Mina tankar: Äventyret i den oupptäckta underjorden fortsätter! Nu har gänget tagit sig såpass långt ner att de börjar hitta spår efter Wills pappa, men oväntade problem dyker hela tiden upp.
Precis som den förra boken i serien, håller spänningen i sig och det händer hela tiden saker som gör att man vill fortsätta läsa! Roderick Gordon har verkligen inte sparat på krutet, utan ger mig allt det en bok bör ha och trots att del två i serien är aningen fetare än den första storleksmässigt, flyger jag fram mellan sidorna utan att tröttna på det jag ser.
Dock finns det en människa i boken - närmare bestämt en tjej - som gör mig sjuk av irritation! Man vet aldrig var man har henne och hela tiden svänger humöret hos henne från glad och trygg till allvarig och rent ut sagt bitchig! Men ändå, hur skulle Will Cal och Chester klara sig utan henne?
Känslosammaste del (spoiler):
"När Cal blir ihjälskjuten i slutet... *Snyft*"
// Eve : )
Mina tankar: Äventyret i den oupptäckta underjorden fortsätter! Nu har gänget tagit sig såpass långt ner att de börjar hitta spår efter Wills pappa, men oväntade problem dyker hela tiden upp.
Precis som den förra boken i serien, håller spänningen i sig och det händer hela tiden saker som gör att man vill fortsätta läsa! Roderick Gordon har verkligen inte sparat på krutet, utan ger mig allt det en bok bör ha och trots att del två i serien är aningen fetare än den första storleksmässigt, flyger jag fram mellan sidorna utan att tröttna på det jag ser.
Dock finns det en människa i boken - närmare bestämt en tjej - som gör mig sjuk av irritation! Man vet aldrig var man har henne och hela tiden svänger humöret hos henne från glad och trygg till allvarig och rent ut sagt bitchig! Men ändå, hur skulle Will Cal och Chester klara sig utan henne?
Känslosammaste del (spoiler):
"När Cal blir ihjälskjuten i slutet... *Snyft*"
// Eve : )